Imorgon bitti ska jag på begravning. I dag bitti till och med. Det kommer inte bli kul. Jag som tyckte att allt hade lugnat ner sig, och nu kommer det en stor storm av jobbighet igen...Jaja, mamma tror att det kommer att kännas bättre efteråt. För att då blir det som ett avslut på det hela. Hoppas hon har rätt. Några vänner och jag ska klä oss i Rosa. Rosa var ju din favoritfärg trots allt.
När vi var små så sa du att när du hade begravning ville du att någon skulle trycka en spik genom din fot. Bara för att se att du verkligen var död. Du ville ju inte riskera att begravas levande, som du hade hört att så många hade blivit. När du sa det såg jag framför mig en russinskrynklig Therese i en kista med en spik i foten. Jag såg en du som hade dött på det naturliga sättet.
Aldrig, aldrig, aldrig hade jag tänkt mig då, att jag skulle få uppleva din begravning nu. Du hade inte ens hunnit bli vuxen ! Jag hade aldrig tänkt mig din begravning såhär tidigt, och inte på det här sättet.
Therese mitt rosa hjärta, det är sinnesjukt att du är borta..

U&Me vintern 07